"Det är till att ha ramlat i någon av Sjärnsbergs trappor, förstår jag, sa George Bernard Shaw medans han höll upp en bedövningsspruta mot ljuset och tryckte ut en kort stråle i luften."

Citatet är från den delen av boken där Erik åker in på ett sjukhus där han lappas ihop efter att ha tagit emot slag av en annan elev. Alla elever som går på Stjärnsberg säger att dom ramlat i trappor istället för att ha blivit slagna eftersom det går emot Sveriges lagar. Läkaren säger att han förstår att Erik ramlar i "en av trapporna" eftersom han ser märken av slag i ansiktet och vet från tidigare att det bara är ett sätt att inte berätta sanningen. Han har ju som sagt lappat ihop några elever från Stjärnsberg genom åren som skyllt på trappor. Stjärnsberg är liksom en annan verklighet där Sveriges lagar inte gäller.

Klosternatten

Under "Klosternatten" som dom kallar det på Stjärnsberg jävlas dom äldre med dom yngre och gör saker mot dom beroende på hur uppkäftiga dom varit under året. Erik skulle få något extra speciellt eftersom han är den på skolan som säger emot. På klostringen kastar dom äldre på skolan in innehållet i en hink med avföring och urin. Erik kommer på idén att han ska gå till dom äldres rum på natten och hälla hinkens innehåll som han lyckats skrapa ihop i ansiktet på dom. När han kommit ur rummet genom fönstret kommer citatet "Den rena luften kändes som att dricka allt vatten när man är riktigt törstig". Citatet är väldigt bra och hänvisar till stanken som fanns i deras rum efter att hinkens innehåll vällt in. Dom fantiserade till och med om ett torrdass på landet för att inte tänka så mycket på den. Och som att dricka kallt vatten när man är riktigt törstig är det också att andas kall, frisk luft när näsborrarna är fyllda med outhärdlig stank.

Rutan

I Stjärnsberg finns en ruta där elever kan göra upp. Oftast blir "nya och käftiga" elever upptagna av 2 äldre för att bli nedslagna. Erik åker upp i rutan där han måste slåss mot 2 äldre elever för att inte bli kallad råtta för resten av skoltiden. Han kommer fram till att om han misshandlar dom äldre så hårt att publiken mår illa kanske ingen kommer vilja bråka med han igen.

Väl i rutan börjar han tala för att skrämma "straffprefekterna" och säger att han ska bryta den ena killens arm. Erik säger då "Det kommer göra ont, så ont att du inte ens kan göra dej en föreställning om det. Du kommer tjuta som en gris, hela skolan kommer höra och tro vi har en grisslakt här." Detta säger han för att skrämma ut den ena killen utan att behöva använda våld. Det fungerar bra och skräcken blir för stor för han. Han går ur rutan och Erik blir inte utmanad dit igen.

Pierre

Erik träffar sin nya rumskompis på skolan Stjärnsberg. Han heter Pierre och dom kommer bra överens. Efter att ha lärt känna lite om varandra känner Erik att han har en riktig kompis för första gången. Ett citat ur boken lyder "När de skrattade tillsammans kände sig Erik fullkomligt lycklig. På annat sätt kunde han inte förstå att han nästan började gråta". Detta är Erik känslor om att han kan starta om ett nytt liv och skaffa sig riktiga vänner som inte vet om hans våldsamma förflutna. Att han helt enkelt har en chans att nå ett gymnasium och bygga upp ett liv efter vad han vill.

Stjärnsberg

Erik måste byta skola till en friskola som heter Stjärnsberg. Där möter han sin rumskompis Pierre som blir hans nya och enda riktiga vän. På skolan finns någonting som kallas "Kamratuppfostran" som betyder att eleverna lär upp dom nya eleverna. Dom äldre slår och bestraffar dom yngre för att dom ska få mer disciplin.

Början

Jag började läsa i boken ondskan idag.

Den börjar väldigt bra genom att man kastas rätt in Eriks liv som boken handlar om. Man får reda på att han har ett gäng i skolan som han måste slåss för att behålla och man får reda på att han kan slåss och tål mycket stryk.

Han blir religerad där rektorn säger "Det finns bara ett ord för sånna som dig, och det är Ondska". Denna kommentaren är bra eftersom Ondskan för Erik är farsan som slår han. Erik är egentligen bara ett barn som undviker att prygla elever. Han gillar inte våld men han gör det för att behålla gänget och för att försvara andra.

Ondskan

Författaren av boken Ondskan heter Jan Guillou och är född i januari 1944. Han är en svensk författare som suttit i fängelse för spioneri. Han är en verksam kolumnist, på senare år i tidningen Aftonbladet.

Han föddes i Södertälje men hans familj innehåller spår av Norge. Hans föräldrar skildes tidigt så Jan växte upp med sin mamma och hennes nya man i en liten ort utanför Stockholm.

I Jans mest berömda bok Ondskan berättar han mycket det gamla Sverige och om Moral. Historien tar plats på den gamla svenska skolan Stjärnsberg utanför Stockholm där man också får reda på hur elever hade det förr.